c2_LI.jpg)
Sommarens första myggbett är inte mycket att skryta med. Syns knappt vid den vita pilen på bilden. Trots sitt svaga mönster kliar den som hela havet stormar.
Lomma är inte annars något myggrike. Det är en sällsynt varelse i Lomma. Tar sig i augusti. Finns givetvis vid Höje å och om du har oturen bo vid en damm, om en aldrig så liten pöl.
Min karriär i myggens svenska rike är trots det tämligen omfattande.
Minns Rocknö i norra Uppland.
Grillen tänd.
Då anföll myggen.
Min svägerska flydde in i säkerheten. Vi kunde räkna upp till 76 myggbett bara på hennes ena ben.
Då förstår ni själva.
Jag klarade mig hyfsat.
Mina ben lindade med ättiksdoppade lindor, vilket fick myggen fräsa av ilska och fly sin kos. Ormbunkar användes också, för vifta bort de små kräken. Det var ett farligt hallå kring grillen. Definitivt ingen frid på jorden.
En annan gång tog vi in på Esso Motorhotell i Mora. Den natten ägna vi åt ett fullskaligt krig mot myggen. I hoprullade tidningar vårt vapen.
På morgonen såg rummet ut som mässlingen farit fram. Rödflammiga tapeter. Den morgonen flydde vi till Leksand och mötte samma öde där.
Nej, Lomma är tämligen myggfritt. Någon enstaka får trots allt ett skrovmål som min premiärmygga.
Jag frågade ett antal Lommabor om de fått något stick i sommar. Nej, svarade alla. Ingen hade inte ens sett en mygga i år. ”Däremot flugor vid Hanöbukten. Massor. Små och irriterande,” svarade en seglare mig.
Det var det hela, mina vänner.
Nu ska jag klia mig en stund.
Hanöbukten?
Tja, varför inte.
