Det är det mest behändiga.
Fast ärligt talat strösslas vi med nyheter från hela världen som vi inte vet är början till något väldigt stort, eller enbart slutet på början som inte blev så väldigt stort. (texten fortsätter efter bilden)
De upphängda kärlekslåsen på Varvsbron blir allt fler. Det visar att det spirar romantiska hjärtevänner i Lomma.
Det var som sagt sött och gulligt.
Inte mer med det. (här lämnas plats får en liten nätt tår). (texten fortsätter efter bilden)
Inte ens Edvard Persson-filmerna kunde på sin tid visa upp en sådan ansamling av storkar i Skåneland.
Grannen blev upphetsad.
Tog bilden av de sällsamma besökarna.
Man kunde tänka sig mannens lätt oroliga fråga till hustrun.
”Inte har vi väl beställt några storkar hit?”
”Skojar du. Hur skulle det nu gå till”, löd hustruns något spydiga svar.
Barnmorskorna som redan är hårt klämda ryter till. Kommunhövdingen i Lomma, Anders Berngarn, får rycka in som barnmorska.
Där ser ni hur det kan gå.
Skriver man om oskyldiga kärlekslås, kan det snart förvandlas till älgskog. Storkinvasionen larmar.
Allt är kärlekslåsens fel.
Vem kunde ana det skulle sluta på detta viset?
Inte jag, i alla fall.
