Det här är
AnnaWestin, 17 år gammal. Hon har varit hos fotografen Fagerlund på
Nygatan 37 i Gefle. Gävle stavades så på den tiden.
Året är 1899.
Anna utbildade sig till en rasande skicklig sömmerska
i Gefle. Återvände hem till sin lilla by, Rocknö, som låg fem mil
bort i skogen.
Hemma utvecklades Anna till en tusenkonstnär: sydde
alla kläder till byns grovhuggna män och kvinnor, klädde brudar,
sjöng (underbar röst) och spelade diverse instrument, förlöste
barn, botade sjuka m m.
Resten är också en historia om giftermål,
änka 1910 med två små barn, omgift, två små barn till (min mamma
1920). Fyra små munnar som måste mättas.
Livet stenhårt.
Några
sociala skyddsnät fanns inte.
Morfar Axel slet för brödfödan i
skogen som efterfrågad skogshuggare. Mormor Anna fick dra ett tungt
lass med nål och tråd. Jodå, det var min mormor som sydde kläder
åt ICA-Stig, när han var barn, så det så.
Min mormor var en
riktig mormor, men även en kraftfull järnlady som hela byn Rocknö
i norra Uppland, lutade sig mot. I sin krafts dagar sydde hon alltså
kläderna till folket i byn, förlöste barn och höll öppen
rådgivning dygnet runt. Inget var omöjligt för denna unika kvinna.
Hon såg lösningar i allt.
När jag var en liten gosse med
öronsprång, stekte hon rödlök och stoppade in i mitt onda öra.
Rågmjölsgröt var bra att linda in trilskande knän med eller
stoppa in i ena armhålan, för en annan åkomma osv osv.
Det
hjälpte.
Folk blev friska.
Den stekta rödlöken knäckte tex mitt
öronsprång.
Alltid.
Märkligt var det.
Mormor dog 93 år gammal
1975.
Saknaden gigantisk.
Hon var min extra-allt-mamma.
Bilden här
nedanför mormor med morfar Axel som dog på självaste julaftonen
1943. Honom fick jag aldrig träffa, men lär ha varit gudomligt
snäll.
Suck.
Så kan livet också vara.
