Sedan blir det äggfest.
Någon vill ha ägget kokt i tre minuter, andra fem och Storsonen 12 (!) minuter.
Själv har jag varit ett okokt ägg efter olyckan i april 2014. Skör i skinnet som skalet till ägget. Familjen har vårdat detta okokta ägg på ett fantastiskt vis: vakande skarpa ögon när jag gått, stått, till och med när jag suttit stilla eller legat rak lång i sängen.
De första sex månaderna har förflyttningar omgärdades med alla tänkbara åtgärder för undvika äggtoddy.
Omsorgen total som det vore ett dyrbart Fabergéägg.
Vuxenvärlden ögon i nacken. Främst hustrun. Maken till street-smart fruntimmer får man leta efter.
Inte minst har barnbarnen vårdat sitt okokta ägg. Ta t.e.x. Jonathan 9 år, som varit generalen. Detta lilla kloka barn, har lagt stor energi på att farfar ska må gott i sitt sköra skal.
Det har givetvis under resans gång uppstått dråpliga situationer som framkallat skratt, så farfar till och med fått hosta.
Sönerna planerar fortfarande längre förflyttningar med säkerhetsåtgärder som gör Secret Service grön av avund.
Efter mer än 21 månader med risk för äggtoddy, börjar äntligen det okokta ägget bli någorlunda kokt.
Löst och fullt ätbart.
Med salt på.
