Precis så är det.
Här på bilden flyter min hambo fram-Rockbäcken.
Efter över 40 år kan jag berätta den sanna historien om Rockbäcken.
I verkligheten heter de sagoomspunna vattenleden genom de djupa skogarna, Rocknöbäcken.
På bilden här ovanför kan ni se bäcken, i all sin prakt. Jag har också lagt in bilden på den gulliga torpstugan som gått i släkten i hundratals år.
Nedanför stugan den lilla bron över hambon, Rockbäcken, som i sin ¾ takt stilla flyter fram.
Här har jag lekt mina vilda lekar som barn: sjösatt barkbåtar som snidats av tallens grova bark, timrat en liten flotte som Huckleberry Finn i Mark Twains sagolika bok. (texten fortsätter efter bilden)
Mormor tvättade kläder i bäcken. Vi barn badade i det rostbruna vattnet och grovhuggna män flottade timmer från källan djupt inne i sjumilaskogen.
Det var en annan tid.
Det var ett annat liv.
Jag gråter tyst för mig själv.
Saknad.
Längtan.
Många år senare komponerade spelmannen, Lysekilsbon Melker Davidsson, en namnlös hambo.
Melker med succén, Ålefeskarns vals, var min gäst i ett radioprogram jag ledde. Lyssnarna fick äran döpa den namnlösa hambon.
Det blev Rockbäcken efter mitt anspråkslösa efternamn, Rockbäck som härstammar från platsen.
Den lilla byn Rocknö i norra Uppland, med sin sagoomspunna bäck som stilla flyter fram i hambons ¾ takt.
Bättre kan det inte berättas.
Jo, det kan det.
Men hur?
