Visst kan ni fånga livet i det märkliga trädet, som graciöst lätt bakåtlutad tar sig fram över ängen.
En kvinna på flykt med plymer i hatten, iförd en krinolinkjol från modeåret 1860. Med lite fantasi, kan vi också föreställa oss händer och armar som sträcks ut för balansens skull.
"Hjälp mig någon," tycks kvinnan skria.
Jag stannade länge, och tittade på den märkliga flykten över ängen med Slättängsdammen bakom buskaget.
Undrade givetvis vad som jagade den förskrämda kvinnan. Det enda som jag kunde höra men inte se, var grodsång och fågelkvitter.
Inget vara rädd för.
Det måste varit något annat.
Jag tog bilden av kvinnan: en blodbok på vild flykt över en sommaräng i Lomma. Visst är livet fantastiskt.
