Familjen Rockbäck har blivit fotografier.
Jag frågar också barnaskaran hur de mår. Tröstar med att farmor och farfar som är i karantän, sovit gott och mår bra.
På bilden kan ni också se en liten Kinagubben från Peking blåsa lur om våren som kommit och med den kärleken.
En ung flicka-längst till vänster-kompar med en ukulele.
Det är så familjen Rockbäck träffas numera.
Några fotografier ovanpå pianot som farfar en gång i tiden trakterat med vilda boogie woogies. En Valborgsmässoafton med sorgkant. Då tänker jag också på alla de som det där förbannade viruset släckt livet för.
Nej, annat var det förr i tiden.
Minns med saknad när jag håll Valborgstalet-se översta bilden här nedanför-inför mängder med förväntansfulla Bjärredsbor.
Några år senare hälsade min son, Johan, våren välkommen inför menigheten i Lomma. Johans barnböcker hade väckt stor uppmärksamhet.
Jag en stolt pappa.
Det var på den tiden vårt jordklot-se sista bilden här nedanför-ännu inte drabbats av en pandemi.
På den tiden gick det lätt att sjunga in våren.
Utan hjälp av några fotografier.
Det var bättre förr.
