Samma trista stånd med sina trista nitlotter.
Samma trista tomte utan renar.
Samma trista barn som sjunger ännu tristare julsånger.
Allting är precis samma inför varje jul.
Trist.
Mycket trist.
För inte tala om hur trist en julmarknad kan bli för en handikappad. Jag har testat rubbet: kryckkäppar, rullator, rullstol och senast en el-scooter. Inget hör hemma på en julmarknad med bjällerklang och folkträngsel.
Ett verkligt trist utrustning.
Inslag som får folk se medlidande på en stackars trist sate.
All folkträngsel kring julmarknadsstånden är speciellt trist. När jag dyker upp med hela handikapputrustningen stannar plötsligt festen.
Det blir extra trist. 12 XL, ungefär.
Därför stannar jag hemma och kokar gröten på mitt vis.
Det är inte alls trist.
Äkta tomtegröt på mors vis, gör en stackars trist typ glad.
Annars är allt för jävla trist.
