Sommaren kom till Lomma den 5 maj.
Mitt barnbarn konfirmerades.
Vi kunde sitta utomhus under parasollerna och äta.
”Vilken tur vi har med vädret,” sa vi glatt, utan att veta att solen först skulle gå ner fyra månader senare.
Svenska jordgubbar fanns att köpa redan den 28 maj.
Något av rekord.
Värmen höll på knäcka oss som var skröpliga. Vi fick stanna inne. (texten forsätter efter bilden)
Badlivet i Lomma blomstrade som aldrig förr. För mycket för en äldre kvinna som drunknade. Omständigheterna talar för at hon drabbats av en sjukdom.
Värmen tuff för Vårdcentralen.
Ingen luftkonditionering.
Själv följde jag fotbolls-VM. Satte en femtiolapp på 3-0 till Sverige-Mexiko. Vann närmare 1500 riksdaler. (texten fortsätter efter bilden)
Medan badlivet fortsatte blomstra i Lomma, passade jag på fira min blogg som fyllde 10 år. Kan inte fatta att jag lyckats hålla liv i bloggen i hela 10 år.
Bra jobbat, om jag får säga det själv.
Det blev också ett riktigt sommaräventyr i ett av Lommas fina naturreservat. Sedan kom den stora smällen för hemvården i kommunen.
Jag avslöjade att grannar fick ta hand om döende patienter i livets slutskede. Det blev ett hallå utan dess like.
Kändes skönt få avrunda med de fantastiska dansveckorna, en bit bort från min bostad. (texten fortsätter efter bilden)
Värmen fortsatte hålla Lommaborna i ett strypgrepp.
Dag som natt.
Jag testade steka ägg på rampen in till min bostad.
Det gick inget vidare.
Blev mest äggröra.
Sydsvenskan hälsade på.
Orsaken var att bloggen fyllt 10 år. Stolt som en tupp, blev jag.
Sovkudden åkte in i frysen, för svalka av Rockbäcks oroliga nattsömn i hettan. Många skrattade gott. Jag med.
Sedan kom valet.
Våra tänder drunknade bland alla miljoner till allt och inget. Våra tänder som hör till kroppen blev utan.
Nu igen.
Därmed slut på en bloggresa som kunde gjorts mycket längre. Nu rustar vi för höst och vinter. Även på bloggen.
