Tromben.
Vår överraskande gäst, ville gärna slita med sig våra parasoller. Allt komponerat av smattrande hagel, skyfall från Herrens vidöppna portar samt blixt och dunder. Åskan när den är som bäst.
Mitt födelsedagskalas med familjen i vår Täppa fick alltså en unik inramning. Vi åt kallskuret, drack gott vin till oss stora samt läsk till barnbarnen. Familjegemenskapen gedigen: skratt och stoj.
Då slog den till.
Tromben.
Jag och hustrun skrek att, ”nu flyr vi in”.
”Aldrig”, svarade familjens tre hästtjejer .
”Det här fixar vi”.
Det gjorde vi också.
Hästtjejer viker aldrig ner sig. Vana med mocka skit och få ordning på trilskande hästar. Stora djur. Då är väl en tromb inget att komma med.
Imponerande.
Sicka brudar jag har i familjen.
Alltid i krisberedskap, verkar det som.
Födelsedagsfest för 72-åringen blev det.
Någorlunda, i alla fall.
Trots inget offentligt meddelande på Facebook om födelsedagen, var det förvånansvärt många som gratulerade.
Jag tackar er alla hjärtligen.
Fyra vänner kom med bilder-se här nedanför.
Anette med en kul gubbe.
Thomas med en härlig filmbild från 1946.
Sonen Johan med den legendariske MFF-ledaren, Eric Persson, drickande segerskålen ur guldpokalen 1965 och så en flagghälsning från Winnie.
Jag kan bara buga och tacka. För er och för, ja, tromben.
Rätt stolt över den uppvaktningen.
Rätt oslagbart, faktiskt.
FOTNOT: Bildbevis på tromben över Lomma publicerade en Lommabo på Facebook, så det så.
